När jag gör yoga nu och min hjärna och kropp har lärt sig vad jag förväntar mig av dem börjar det alltmer kännas som en dans. Jag flyter genom rörelserna, finner lugn och harmoni, känner mig stark, vacker och avslappnad. Även de mest basic stretchingarna känns som en dans. Inte en framtvingad serie av rörelser i en koreografi jag måste lära mig, utan som rörelser som har en grund hur de ska se ut och som jag kan göra vad jag vill med. Jag har avundats andra förmågan att improvisera, att komma på nya saker, att leka fram rörelser. Men det är just det jag gör nu.