Jag är väldigt mycket en planeringsmänniska och det är en trygghet för mig att planera min framtid. Att veta vad som händer i morgon, nästa vecka, nästa månad, nästa år. Att veta vart mitt liv är på väg. Ibland tar livet svängar som jag inte är beredd på, ofta händer saker som rubbar min planering. När dessa saker bara innefattar mig själv kan jag hitta en lösning på dem, men det tjorvar ihop sig lite hos mig när dessa planeringsrubbningar även innefattar andra och jag ska ta med dessa i min planering. Eller så kanske jag inte kan styra planeringen alls! Ibland orsakar dessa rubbningar stress.

 

Nu går jag sista året på gymnasiet och jag är snart på väg in i nästa skede av mitt liv. Jag hade en plan på hur jag skulle göra, men sen kom Younas. En helt fantastiskt, underbar pojkvän som stal sin väg rakt in i mitt hjärta! Nu i efterhand skrattar jag gott åt det, men där en stund fick jag panik när jag trodde att min planering förstördes helt;) Efter ett efterlängtat samtal med Younas insåg jag till slut att planeringen inte förstördes, det kom bara lite extra krydda på den! Helt plötsligt verkar den där 6-månaders praktiken jag drömt om inte så omöjlig längre och innan dess ska jag se till att försöka haft ett sommarjobb. Tanken på ett distansförhållande är fortfarande jobbig, men om andra klarar det så gör väl jag också det!

 

Vart jag ville komma med detta är att jag älskar mitt drömmande och planerande, men ibland inser jag hur viktigt det är att bara stanna upp i nuet och vara glad över det jag har! Mina underbar djur, vänner, familj och såklart Younas!